Vaksalaskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Uppdaterad ht 2012. Gäller ht 2012 – ht 2013.
Enhetschef Christer Jones
Innehåll
- Likabehandlingsplanens syfte och övergripande innehåll
- Verksamhetens vision för likabehandlingsarbetet
- Utvärdering av föregående års plan
- Barns, elevers, ungdomars och studerandes deltagande i arbetet med planen
- Främjande arbete
- Förebyggande arbete
- Rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling
- Åtgärdande arbete
- Förankring, hur görs planen känd?
- Planering för uppföljning och utvärdering
- Bilaga 1
- Bilaga 2
- Bilaga 3
- Bilaga 4
1. Likabehandlingsplanens syfte och övergripande innehåll
Alla barn, ungdomar, elever och studerande har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. Skolan och fritidsverksamheten inom Vård & bildning ska vara fria från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Varje förskola, skola och fritidshem ska ha en egen aktuell likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling. Dessa två planer kan med fördel skrivas ihop. Planerna ska beskriva enheternas främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. Arbetet ska omfatta diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. Diskrimineringsombudsmannen rekommenderar att enheterna också arbetar med ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck, eftersom diskrimineringsförbudet också omfattar dessa grunder.
Planen ska upprättas varje år. Barn och elever ska medverka i arbetet med planen.
Diskriminering – när man behandlar människor orättvist
Med diskriminering menas att enstaka personer eller grupper blir sämre behandlade på grund av skäl som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Utbildningsanordnaren får behandla barn/elever/studerande olika när syftet är att främja jämställdhet och lika möjligheter/rättigheter. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande är det enbart utbildningsanordnare och personal som kan utsätta barn/elever för diskriminering.
Kränkande behandling och trakasserier – när man behandlar människor illa
Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några inte respekterar människors lika värde. Kränkningar är handlingar som kränker barns/elevers värdighet och kan utföras av en eller flera tillsammans och riktas mot en person eller en grupp. Kränkningarna kan äga rum vid ett enstaka tillfälle eller upprepas flera gånger. Både personal och barn/elever/ungdomar/studerande kan utsätta andra personer för kränkande behandling. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar.
Trakasserier – när man kränker barns/elevers värdighet och det finns en koppling till diskrimineringsgrunderna.
Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktionshinder etc.
Mobbning – är en form av kränkning där någon eller några upprepade gånger utsätter en person för negativa handlingar (skada eller obehag)
Vidare finns en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning.
Mer information finns i Diskrimineringslagen, Skollagen, Allmänna råd samt DOs handledning för förskola och DOs handledning för skola
2. Verksamhetens vision för likabehandlingsarbetet
Vi accepterar inte mobbning – på Vaksalaskolan ska alla behandlas respektfullt.
Vaksalaskolan strävar efter att ha en trygg och utvecklande miljö, där alla elever blir uppmärksammade. Skolans verksamhet präglas av en miljö där vi visar varandra respekt och tar oss tid för varandra. Arbetet präglas av glädje och positiv anda. Alla på Vaksalakolan ska arbeta aktivt för att främja barns/elevers lika rättigheter gällande sexuell läggning, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning samt funktionshinder.
3. Utvärdering av föregående års plan
Mål som uppnåtts.
Främjande arbete
PS uppdatera och utvärdera normer och konsekvenser.
Vi har uppdaterat och utvärderat skolans normer och konsekvenser HT 2011. Vi utvärderade dem och bestämde oss för att behålla dem så som de var skrivna. Vi gjorde även en utvärdering under HT 2012 och då bestämde vi oss för att behålla de normer vi har.
Förebyggande arbete
AMT/kamratstödjare. Tidig upptäckt av kränkning och mobbing.
All personal har genomgått utbildning höstterminen 2011 med hjälp av PS programmet i att upptäcka och motverka mobbning.
Ett nytt AMT har bildats HT 2011. En representant från varje arbetslag ingår. Elevsamordnaren har varit sammankallande. Ett flertal möten har genomförts. Under läsåret 2011/2012 hade varje klass (åk 4-9) två kamratstödjare i en tvåveckorsperiod. AMT samt stystemet med kamratstödjare utvärderades HT 2012 och då beslutades att kamratstödjare skulle utses på terminsbasis i stället.
Rastvakter
Vi har haft rastvakter och matvakter, systemet kan dock utvecklas mer. Vid kartläggning av skolans problemområden framfördes att det behövs fler rastvakter inomhus på högstadiet och på vissa luncher är det ont om vuxna.
Skolvärdinna
Vi har en skolvärdinna anställd (100 %), hon ökar vuxennärvaron i korridorer, matsal m.m. Hon har även hand om skolans uppehållsrum, dit många högstadieelever söker sig på håltimmar och raster.
Normbiet/Flugan. Genomföras under hösten 2011
En kartläggning av skolans problemområden har gjorts. Vi använde dock inte modellen ”Flugan” eller ”Norm-Biet” från Friends bok I normens öga som vi hade planerat utan tog hjälp av PS programmet. Personalen och eleverna har listat områden på skolan som kan upplevas som otrygga eller där det är dokumenterat att incidenter inträffar. I kartläggningen har även en genomgång av ett års ”Dokumentation av händelser” ur Likabehandlingsplanen gjorts. Rektor har sammanställt och presenterat dessa för all personal. Beslut har tagits att dokumentationen av händelser numera skall skickas direkt till elevsamordnaren så att han får överblick direkt och kan börja arbeta med elever som behöver det. Elevsamordnaren och rektor har reglelbunda träffar (varje vecka) där dessa dokument gås igenom tillsammans.
PS antimobbingarbete. Minska mobbning. Utbildning med hjälp av PS.
Vi har genomfört PS antimobbningsprogram. All personal har utbildats och deltagit. Övningar har genomförts med en del klasser.
Elevhälsa. Trygghet.
En skolsköterska (100 %) och en skolpsykolog (50 %) finns anställda på skolan. Dessa ingår i skolans EHT (elevhälsoteam) som har regelbundna möten tillsammans med skolledning. Inom ramen för EHT följs elevärenden upp och beslut om åtgärder tas.
Likabehandlingsplan. All personal skall vara väl insatt i likabehandlingsplanen.
Likabehandlingsplanen har repeterats och arbetats med under ett flertal tillfällen, senast HT 2012. All personal känner till den och dess huvudsakliga innehåll. Alla personal vet också var den finns och hur man gör vid akuta händelser.
Enkäter
En trivselenkät har genomförts i regi av skolans AMT grupp. I enkäten har eleverna pekat ut skolans problemområden. Personalen har diskuterat sammanställningen samt resultatet av elevenkäten både i tvärgrupper under arbetsplatsträffar samt i respektive arbetslag.
Utöver de mål vi satte upp vid den förra likabehandlingsplanen har vi dessutom genomfört följande
- All personal har genomgått utbildning under vårterminen 2012 med hjälp av PS programmet i att arbeta med prosociala aktiviteter. Prosociala aktiviteter syftar till att förebygga t.ex. mobbing och kränkningar bl.a. genom att stärka sammanhållningen genom att skapa relationer mellan barn/elever och mellan barn/elever och personal.
- En elevsamordnare har anställts (100%) 2011/2012. Han främjar trygghet, ökar vuxennärvaron i korridorer, i matsal och på skolgården. Han arbetar med KOMET programmet för att öka normuppfyllelsen hos en del elever. Han har ett rum i anslutning till skolgården dit barn/elever kan komma och låna lekmaterial på raster och håltimmar.
- Ett kontrakt för de yngre barnen har tagits fram. I och med undertecknandet av kontraktet bekräftar barnen att de känner till och förstår likabehandlingsplanen.
Mål som återstår.
Främjande arbete
- Arbete med att kritiskt granska sitt ämne ur ett diskrimineringsperspektiv.
Vi har inte gemensamt arbetat med att kritiskt granska våra ämnen ur ett diskrimineringsperspektiv.
- Livskunskap, fortsätta att utveckla lektionsinnehåll.
Livskunskap har inte varit schemalagt som ett ämne under läsåret 2010/2011 samt 2012/2013. En del klasser har dock haft livskunskapslektioner och generellt sett behöver skolan fortsätta att utveckla detta, framförallt genom att tydliggöra diskriminering inom de olika ämnena.
- Hälsofrämjande arbete. Bli hälsoskola.
Skolan har under läsåren 2010/2011 – 2012/2013 arbetat aktivt mot att bli en hälsoskola. En hälsogrupp som består av representanter ur skolledning och personal har bl.a. bildats. Hälsogruppen leder arbetet på skolan med målet att skolan skall uppnå kriterierna för att bli en hälsoskola. All personal har haft en halv studiedag i augusti 2012 med hälsopedagog Karin Fräki. Hälsogruppen har under HT 2012 bl.a. köpt in uteleksaker till alla klasser, genomfört en hopprepsdag samt försökt se över att alla klasser schemalagt minst 15 min hälsoinriktad aktivitet varje dag. Aktiviteten kan vara avslappningsövningar, samarbetsövningar, idrottslektion eller en promenad. Målet att bli hälsoskola har ännu inte uppnåtts till fullo.
- Positivt ledarskap. Hålla arbetet levande.
Vi har arbetat med positivt ledarskap både i arbetslagen och på gemensamma träffar t.ex. APT. All personal har genomgått utbildning i positivt ledarskap genom PS programmet. Det är dock få i personalen som tagit emot erbjudandet om att få personlig handledning i av våra utbildade handledare. Så detta är ett område att utveckla.
4. Barns, elevers, ungdomars och studerandes deltagande i arbetet med planen
Alla barn och elever deltar i framtagandet av denna likabehandlingsplan. Barn/elever har klassråd och elevråd då planen granskas och utvecklas. Barn/elever deltar i enkäter som ligger till grund för planen. Klasserna arbetar fram skolans normer och konsekvenser.
5. Främjande arbete
Det främjande arbetet handlar om att stärka positiva förutsättningar för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten.
| Främjande arbete | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Insats | Innehåll | Tidsplan | Ansvar | Uppföljning | |
| Arbete med att kritiskt granska sitt ämne ur ett diskrimineringsperspektiv | Gemensamt arbete i arbetslaget. Använd boken I normens öga | Start under 2013, arbetet kommer säkert att behöva mer än ett år för att utvecklas. | All personal har ansvar för att genomföra granskning av sitt arbete | Arbetslagen Medarbetarsamtal |
|
| PS uppdatera och utvärdera normer och konsekvenser | Är en del av likabehandlingsplanen.Barn /elever utvärderar på klassråd och i elevråd.All personal utvärderar i arbetslag | Hösten 2012Mentorerna utvärderar i den egna gruppen under september 2012.Personalrepresentanterna i respektive elevråd, F-3, 4-6 samt 7-9 genomför utvärdering i elevråden i september 2012. | Utvecklingsledaren ansvarar för utvärderingen och samlar in synpunkter och förslag.Beslut av normer och konsekvenser fattas av styrgruppen i oktober 2012. | Utvecklingsledaren, styrgruppen Utvecklingsledaren |
|
| Livskunskap – fortsätta att utveckla lektionsinnehåll. | Etiska dilemman, Utv. empatiskt förhållningssätt Stärka självkänsla Tydliggörande av diskriminering inom de olika ämnena och undervisning |
Sker på mentorstid /klassråd /elevens val. | Mentor | Utvecklingsledaren | |
| Hälsofrämjande arbete | Målet är att bli hälsoskola. | 2013 | Hälsogruppen | HälsogruppenRektor | |
| Positivt ledarskap | Hålla arbetet levande bl.a. genom lektionsbesök av handledare i positivt ledarskap och repetition av vad positivt ledarskap innebär i praktiken (vilka pedagogiska verktyg som används). | Våren 2013 | Personal/ styrgruppen | Styrgruppen |
|
| Prosociala aktiviteter | Är en del av PS programmet. Vi ska fortsätta att arbeta med aktivititeter som främjar att barn och personal lär känna varandra inte bara inom den egna gruppen/klassen. T.ex. idrottsdagar, utflykter, elevens val, luciafirande, avslutningsshower, saga-massage, faddersystem m.m. Detta tror vi ökar trygghet, glädje och trivsel i skolan. Vi tror också att det verkar förebyggande när det gäller mobbning, trakasserier, kränkningar och diskriminering. |
Sker kontinuerligt under hela läsåret och på alla stadier. | Alla arbetslag har ansvar för att planera och genomföra ett antal prosociala aktiviteter för den egna gruppen/klassen under läsåret. Elevens val schemaläggs (åk 7-9) så att alla grupper har elevens val samtidigt. | Utvecklingsledaren /Schemaläggare |
|
| En planering inom varje ämne och årskurs skall göras där prosociala aktiviteter planeras in | HT 2013 | Ämnesgrupperna planerar gemensamt. Den enskilde läraren genomför aktiviteterna. | Styrgruppen | ||
Skolan ska se till att det främjande arbetet finns med i all verksamhet.
- Synliggörande – alla skall få ta plats i en grupp, se varandra, se varandras idéer.
- Upphöjande – att lyfta fram varandras idéer.
- Informerande – alla får relevant information så att de kan deltaga på samma villkor.
- Hänsynstagande – hänsyn tas till allas livssituation och olika förutsättningar, möjlighet och behov.
- Medmänsklighet – vi möter andra som medmänniskor. Alla får vara en del av gemenskapen i kraft av sig själva.
- Bejakande – allas tankar är värda att ta på allvar. Inget avfärdas utan motivering.
- Bryt mönster – vi jobbar för att inte fastna i invanda mönster och att förstå varandras roller.
6. Förebyggande arbete
Det förebyggande arbetet omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifieras som riskfaktorer. Det handlar om att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer
| Resurs /undersökning | Mål | Insats | Tidplan | Ansvar | Uppföljning |
|---|---|---|---|---|---|
| AMT /kamratstödjare |
Tidig upptäckt av kränkning och mobbing | Samtal och dokumentation | Klasserna utser två kamrat-stödjare som väls för en perod om en termin.AMT har möte ca 1 gång per månad under läsåret.Rektor deltar på AMT möten. | Personal ansvarar för att kamratstödjarsystemet används.AMT ansvarar för att dokumentation samlas in. | AMT |
| Rastvakter | Skapa trygghet | Finnas till hands | Enligt schema | Personal | Schemaläggare |
| Skolvärdinna Elevsamordnare |
Skapa trygghet | Finnas till hands | Alltid redo | Skolvärdinna Elevsamordnare |
Rektor |
| Skola 24 | Skapa trygghet | Skola 24 införs på hela skolan F-9 med start augusti 2012. Föräldrarna uppmanas att ta del. | Varje dag görs noteringar. Mentorer följer upp sena ankomster och frånvaro vid akut behov och alltid vid utvecklings-samtal. Frånvaro över tio timmar/termin förs in i terminsbetyg. |
Personal | Rektor |
| Elevhälsan | Trygghet | Samtala och följa upp | Alltid redo | Skolsköterska Skolpsykolog |
EHT |
| Likabehandlingsplan | All personal och alla barn/elever samt deras föräldrar ska vara väl insatta i likabehandlings planen. |
Genomgång för all personal vid studiedagar i augusti innan skolstart.Föräldrar får information om Likabehandlings-planen på föräldramötet i början av varje läsår.Barn/elever får information om likabehandlings planen i början av varje läsår. Likabehandlings-planen finns på skolans hemsida.Likabehandlings-planen utvärderas minst en gång per läsår, och då företrädelsevis i juni. |
Ständigt | Alla | UtvecklingsledareRektor |
| Enkäter | Genomföra heltäckande undersökningar om trygghet | AMT gör en egen enkät årligen, resultatet presenteras för elever och personal. | 1 gång per läsår. | AMT | Rektor |
| Rektor gör en föräldraenkät | 1 gång per läsår. | Rektor | Rektor | ||
| Kommunens trivselenkät för åk 5 och åk 8 genomförs | 1 gång per läsår under vårterminen. | Rektor | Rektor |
7. Rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling
Alla vuxna har ett stort ansvar att vara uppmärksamma och lyssna på vad barn/elever säger och gör.
Alla barn och elever har kamratstödjare som varje vecka pratar med mentorna om hur alla har det och om någon upplevs som utanför eller utsatt. Vi har rastvaktsystem med vuxna som rör sig bland barn och elever. Skolan har en skolvärdinna som känner alla barn och har som sin huvuduppgift att iakta vad som händer. Skolvärdinnan är också en person som alla barn/elever kan vända sig till om det finns behov. Skolsköterskan genomför hälsosamtal med alla barn/elever i F-klass, åk 2, åk 4 och åk 7. Samtalet kan vara ett tillfälle att upptäcka om någon blir utsatt. Vid alla utvecklingssamtal tas också frågor upp som berör barnets/elevens trivsel på skolan. Även utvecklingssamtalet är därför ett viktigt tillfälle där diskriminering, trakasserier eller kränkande behandlig kan synliggöras.
Skolsköterskan och skolpsykologen finns tillgängliga för alla som känner att de behöver en vuxen.
8. Åtgärdande arbete
Åtgärdande arbete är det vi gör när kränkningar och/eller diskrimineringar redan uppstått.
När ett barn/elev känner sig kränkt eller mobbad av elev eller vuxen ska han/hon berätta det för:
- Någon vuxen i familjen.
- Vuxna i förskoleklass, fritids eller skola.
- Skolsköterska, skolpsykolog eller skolvärdinna
- Rektor eller biträdande rektor.
- En kamrat.
- BEO (Barn- och Elevombudet) beo@skolverket.se.
- BRIS (Barnens rätt i samhället), www.bris.se
När personal blir uppmärksammad på att det sker en kränkande handling och/eller diskriminering skall en arbetsordning för akuta åtgärder följas.
Arbetsordning vid akuta åtgärder:
- Handlingen anmäls alltid till berörd mentor och till elevsamordnaren.
- Mentor till eleven som utsätter eller/och blivit utsatt pratar med berörda parter. Vid behov av ytterligare stöd i samtal ges stöd av kollega.
- Telefonkontakt och/eller möte med vårdnadshavare sker omgående. Mentorn är ansvarig.
- Hela händelsen dokumenteras. Ansvarig för dokumentationen är mentor och anmälaren.
- Kopia på dokumentationen lämnas till elevsamordnaren.
- Vid upprepade handlingar eller vid behov av ytterligare hjälp kopplas AMT (antimobbing teamet) in för samtal och vägledning. Detta dokumenteras av mentor och AMT:s representant skriver under. Sedan lämnas dokumentet till skolledningen.
- Skolledningen kallar berörda parter till skolan för diskussion om hur man ska gå vidare. Skolledningen ansvarar för att mötet dokumenteras och dokumentationen skrivs under av berörda parter.
- Skolledningen anmäler till berörd myndighetsinstans vid behov.
- Skolledning ansvarar för uppföljning.
För dokumentering se bilaga 1.
Om du som vårdnadshavare misstänker att ditt barn blir kränkt eller kränker andra, se bilaga 2.
9. Förankring, hur görs planen känd?
För barn/elever blir planen känd genom arbete på klassråd, mentorstid eller elevens val. Eleverna i åk 4-9 skriver ett kontrakt som bekräftar att de har läst likabehandlingsplanen, se kontraktet bilaga 4. Det finns ett kontrakt för yngre elever och ett för äldre, se kontraktet bilaga 5.
På föräldramöten ska vårdnadshavare informeras om planens innehåll och få möjlighet att diskutera den. Likabehandlingsplanen ska alltid ligga publicerad på skolans hemsida.
För personalen blir planen känd genom att planen återkommande presenteras och repeteras på arbetslplatsträffar (APT), arbetslagsmöten och studiedagar. Planen finns tillgänglig för personalen på skolans hemsida och på personalens intranät (SKOP).
10. Planering för uppföljning och utvärdering
Verksamheten utvärderas kontinuerligt till exempel vid arbetslagsmöten, klassråd, elevråd och vid utvecklingssamtal. En trivselenkät görs en gång per år. Kartläggningar, av PS-programmet, görs kontinuerligt.
Likabehandlingsplanen ska utvärderas i september varje år. Utvärderingen sker i arbetslag, klassråd, elevråd och skolråd. Utifrån resultaten av utvärderingen formuleras nya mål inför det kommande läsåret. Målen bör formuleras som kortsiktiga och långsiktiga mål. Målen skall dessutom vara möjliga att uppnå och utvärdera. Utformandet av nya mål sker i arbetslagen och en ny uppdaterad likabehandlingsplan utformas. Rektor med hjälp av utvecklingsledare Mona Refai ansvarar för att planen upprättas.
Bilaga 1
Dokumentation av händelse
Elev/elevers namn
_________________________________________________
_________________________________________________
Personalens namn
________________________________________________
När hände det
_________________________________________________
Vad hände?_______________________________
_________________________________________________________
Åtgärd:____________________________________
__________________________________________________________
Uppföljning
När:_____________________________Ansvarig:___________________
Vårdnadshavare informerad den___________________________
Datum och underskrift_________________________________________
Bilaga 2
Viktigt information till vårdnadshavare om kränkande behandling och mobbning
Så här kan ni som vårdnadshavare agera
Ni talar om för ert barn att ni ser allvarligt på diskriminering och annan kränkande behandling och att ni inte accepterar ett sådant beteende.
Skolans övertygelse och erfarenhet är att när hem och förskola/skola tillsammans tar avstånd från diskriminering och kränkande behandling känner sig barnet tryggt och vet vad som gäller.
Ni vårdnadshavare känner ert barn bäst och kan vara lyhörda på alla signaler om hur barnet trivs i förskolan/skolan och med kamrater. Vi ber er också vara lyhörda för hur ert barn och kamraterna pratar om andra barn. Om ni som vårdnadshavare misstänker att något inte står rätt till i barnens relationer till varandra eller till vuxna bör ni snarast kontakta barnets lärare. Det är kanske just er information som kan stoppa ett negativt beteende.
Är du orolig för att ditt barn blir kränkt eller mobbad?
Följande tecken kan tyda på att ditt barn blir kränkt: Ovilja att gå till förskolan/skolan, ont i magen, huvudvärk, ovilja att berätta hur det är i förskolan/skolan, har inga kamrater, kommer hem med smutsiga och sönderrivna kläder, har blåmärken, verkar nedstämd och ledsen. Dessa tecken kan även bero på andra saker, men de motiverar att du tar kontakt med oss för att få hjälp.
Är du orolig för att ditt barn kränker eller mobbar andra?
Det är svårt att ta till sig att det egna barnet kränker eller mobbar andra barn eller vuxna. Det kan finnas många orsaker till att barn kränker eller mobbar andra, men oavsett orsaken måste du göra något åt detta. Det är viktigt både för den som är utsatt och för ditt eget barn. Gör helt klart för barnet att du inte accepterar kränkningar eller mobbning och att du ser mycket allvarligt på ett sådant beteende. Ta kontakt med förskolan/skolan för att få hjälp med att lösa problemet.
Om du som vårdnadshavare misstänker att ditt barn blir kränkt eller mobbad av andra eller kränker eller mobbar andra är det viktigt att du informerar ansvarig skolpersonal.
Bilaga 3
Normer på Vaksalaskolan
- Jag pratar utan att använda fula ord, nedsättande miner eller gester som sårar.
- Jag kommer i tid och har med rätt material
- Jag arbetar med mina arbetsuppgifter på lektionerna utan att störa andra
- Jag lämnar min plats hel och ren efter mig
- När jag är inomhus pratar jag tyst utan att störa andra och när jag springer och leker gör jag det utomhus.
Konsekvenser på Vaksalaskolan
- När du bryter mot en norm får du en påminnelse.
- Vuxen samtalar med elev och gör en överenskommelse, som följs upp efter en vecka.
- Möte mellan elev och personal. Överenskommelse skrivs ned.
Mentor och vårdnadshavare informeras. Följs upp efter två veckor. - Möte med vårdnadshavare, elev, mentor och ev. annan berörd personal i skolan.
- Kontrakt skrivs och lämnas till rektor.
- Skolledningen har möte med elev, vårdnadshavare och personal.
Bilaga 4
Kontrakt med min skola
Jag har tagit del av min skolas Likabehandlingsplan. Jag vet vad som menas med diskriminering och mobbning. Jag har också tagit del av innehållet i detta kontrakt och ställer mig helt bakom följande.
Jag vill inte bli utsatt för diskriminering eller mobbning varken fysiskt eller psykiskt i skolan eller på min fritid. Därför kommer jag inte aktivt deltaga eller passivt utsätta någon annan för diskriminering eller mobbning.
Min namnteckning på detta kontrakt gäller som mitt hedersord.
Skola och datum_____________________________________
Namnteckning_______________________________Klass_______
Bevittning av annan elev_____________________Klass_______
Mentor______________________________________________
Bilaga 5
Kontrakt med min skola
I min klass har vi pratat om vad mobbning och diskriminering kan vara.
Mobbning kan till exempel vara att barn (eller vuxna) retas eller säger fula eller elaka ord till ett barn. Att tyst titta på när någon blir mobbad är också att mobba. Mobbning kan också vara att ett barn inte har någon kamrat och känner sig utanför, eller att ett barn inte får vara med och leka.
Diskriminering kan till exempel vara att pojkar och flickor inte behandlas lika av de vuxna.
När jag skriver under det här kontraktet med min skola lovar jag:
- Jag lovar att själv inte mobba andra i skolan eller på min fritid och jag vill inte själv bli mobbad av andra.
- Jag lovar att om jag vet att någon blir mobbad i skolan eller på fritiden så ska jag inte vara med och hjälpa till att mobba.
- Jag lovar också att alltid berätta för en vuxen i skolan eller hemma om jag vet att någon i skolan är mobbad eller diskriminerad.
Skola och datum________________________________________________
Namnteckning_______________________________________Klass_______
Intygas av annan elev_______________________________Klass_______
Klasslärare______________________________________________________
